Ordet tro har många begrepp, men min första tanke är min religösa tro så det tänker jag skriva om;

Jag är kristen, protestant för att vara exakt.
Det är de flesta i Sverige. Men jag är inte speciellt religös av mig, nej.
Jag är döpt, och nu håller jag på att konfirmera mig men det är inte så att jag går i kyrkan varje söndag och ber varje kväll. Jag går på gudstjänster för att jag behöver, pretty much.
Jag anser att man kallar sig kristen när man betalar pengar till Svenska kyrkan, vilket vi gör.
Så ja, jag är kristen, eller protestant, vet inte vilket som passar bäst.
Sen är jag nyfiken på många olika religioner.
Hinduismen är ingenting för mig då de flesta är vegetarianer och det är inte jag. Jag tycker inte om quorn och sådant trots att folk tycker att det smakar ungefär likadant som kött. Det tycker inte jag, helt enkelt.
Buddhismen kan jag inte tillräckligt mycket om för att utlåta mig men det känns ju inte helt fel att få komma till Nirvana, alltså himmelriket när man har levt ett bra liv om man nu har gjort det.
Nej, jag är nog protestant.
Får läsa lite mer om religion.
Vet iaf att jag inte är eller tänker bli katolik, det är så otroligt mycket man inte får om man är en religös katolik.
Baserat på vad min SO-lärare har sagt får man inte göra abort alls, även om man blir typ våldtagen. Då anser påven att det är kvinnans fel (det är ju rimligast att en kvinna blir gravid så därför blir det här om en kvinna, endast därför) att en man vill våldta henne på grund av att hon kanske visar för mycket hud. Då är det hennes fel, helt sjukt!

Jag tror iaf att det finns en Gud där uppe. Jag vet inte om han är vit eller svart, har inte tänkt speciellt mycket på det. Men jag tror att han kikar på oss. Kanske anser han att vi måste bli straffade när det händer något dumt, jag vet inte. Tror inte så mycket på att han bestämmer, tror mer på ödet isf.
Att ödet bestämmer vem jag träffar, när jag träffar den och så vidare. Ni förstår va? :)
Det är min tro, fråga gärna om något ni undrar något! :D

Ett ögonblick. De två orden fick mig att börja fundera på vilket jag skulle välja. Svaret blev konserten i Scandinavium, ett av mina bästa tillfällen i mitt liv. Tokio Hotel <3
Jag var där, överlycklig of course, jag njöt varje minut och jag kommer fortfarande ihåg mina tankar.
Och nu tänker jag ta dagen från början;

Det var en fredag, jag var i skolan hela dagen förutom sista lektionen. Jag kommer ihåg att jag inte kunde fokusera alls den dagen, mina tankar kretsade runt Tokio Hotel och inget annat. Vi tog bilen till Scandinavium men mellan Bäckebol och Centrum (tror det var där) var det en bilkö. Felicia var också på konserten, hon stod i kön redan när jag åkte eftersom jag hade sittplats och hon hade stå. I bilkön fick jag smset "nu går vi in" från henne. Paniken skenade genom kroppen och jag började till och med gråta, det enda jag tänkte på var att jag skulle missa dem. Lyckligtvis rörde sig kön bara lite men stod kvar. När vi kom fram letade vi efter Felicia och hennes mamma, vi gick till och med förbi dem. Men vi ställde oss med dem iaf, och det var trevligt! Sen skulle min bror köpa vatten så då gick han i väg. Då började kön röra på sig igen och paniken kom igen eftersom jag hade båda biljetterna. Han hann naturligtvis. Jag hade min röda Svea-väska med mig där jag lagt kameran så nör vi gick in skulle de kolla igenom väskan. Jag fick typ hjärtklappning för jag hade mailat och frågat om man fick ha digitalkameror - vilket man inte fick egentligen! Nåväl, de gjorde inget med den utan lät den ligga kvar.

Direkt när vi kom in i själva byggnaden började lyckoruset på riktigt. Det första man såg var shopen så jag köpte en tröja för ca 300 kr, typ den officiella Humanoid city-tröjan så jag var tvungen, hihi. Tom har en sådan, råkar jag veta (aaaaaa) . Försökte hitta bilden han har den på men det gjorde jag inte så det fick vara :) .
När vi kom till våra platser satt det fyra dryga tjejer och sjöng vråålhögt en bit ovanför. De sjöng Tokio Hotel och de sjöng My Chemical Romance och de sjöng allt möjligt. Då blir man gött trött!
När alla äntligen var på sin plats och det snart skulle börja rörde det sig bakom skynket som fanns över scenen så alla började skrika, men det var bara en man som skulle testa Toms gitarr, tror jag xD . Sen började de, Noise var första! Jag skrek och jag skrek och jag skrek så jag blev alldeles hes efteråt men det var det värt. Och åh gud vad snygg Bill var, jag dog då! ;)
Numret jag minns bäst var bland annat Dogs Unleashed då Bill kom ut ur golvet på en motorcykel! Brummade och höll på så alla tonårstjejer avled :) .
Ett av de andra numrena jag minns bäst är World Behind My Wall då det bara var Tom och Bill på scen och Toms piano började brinna.
Sen i slutet vinkade Tom åt oss på min sida och svingade med sin handduk åt oss ;D .
Kändes som vi fick ögonkontakt också ;O

Den "officiella" Humanoid City-tröjan,

<- Fram , Bak ->
Står Gothenburg på ryggen HIHIHIH 8D

B Ä S T A     D A G E N      I     M I T T      L I V
<3

Från den 24e;
Att berätta om min bästa vän kommer bli svårt eftersom jag har två bästisar; Felicia och Annie!
Därför kommer jag skriva om båda ;)

Felicia och jag har varit vänner i 10 år, tror jag. Om jag inte är helt ute och cyklar var jag 4 år och hon var 5 första gången vi träffades. Vi blev vänner på grund av en tjej som heter Lisa, in case you wanted to know. Jag minns att jag tänkte att jag tyckte att Lisa var irriterande och att jag bara ville vara med Felicia, haha. Småbarn ni vet ;) .
Well, tanken gick i uppfyllelse för vi blev snabbt vänner och vi bodde väldigt nära varandra på den tiden så vi lekte i stort sett hela tiden! Vi blev bästisar och lekte jämt. Idag bor vi inte speciellt nära varandra och träffas inte heller speciellt ofta, men hon betyder lika mycket för mig nu som hon gjorde då. Jag vet inte vad jag hade varit utan henne och jag är otroligt tacksam över att hon finns i mitt liv. Hon är en sol i mitt liv jag aldrig vill förlora!

Annie och jag träffades först i fjärde klass då vi började på samma skola. På grund av att jag kände hennes bästa kompis Frida blev vi kompisar men inte speciellt nära. Det var inte förrän mellan femte och sjätte klass vi upptäckte hur lika vi var och hur mycket vi hade gemensamt. Vi började umgås mer och mer och nu är vi med varandra nästan hela tiden. Det går inte en dag utan att jag smsar henne, eller skriver med henne på något sätt. Hon stöttar mig alltid till 100 % och står alltid bakom mig.

Missförstå mig inte; jag vet inte vad jag hade gjort utan någon av dem,
och jag älskar dem djupt båda två !

Min dag från torsdagen den 23a;

Den började med en bror som kommer in och vill spela tv-spel runt klockan elva, haha.
Jag går upp och klär på mig och dagen rullar på som vanligt.
Sen närmar klockan sig fem så jag börjar fixa mig lite.
Halv sex åker vi hemifrån, för att börja pyssla.
Först börjar vi dock med att äta lite, en macka ungefär för att slippa plocka bort pysslet och så.
Sen sätter vi igång med metallhjärtan. I mitten har de en diamant av plast och hänger i rutiga band.
Jag hängde mitt i deras julgran ;)
Jag gjorde även en svamp, lite klurigare men den blev fin. Även den fick hänga i granen!
Sen blev det pärlor, jag gjorde en sådan här fast de var finare och en sådan här fast med tomteluva och lite sötare!
Bild kommer när jag orkar fixa en ;)
Sen åkte vi hem, and that's about it :'D

Kärlek är så otroligt mycket, fångat i ett enda litet ord.
Kärlek kan vara allt från musik eller ett intresse till en känsla.
Kärlek är ingen man kan definera, för alla har sina egna uppfattningar om vad kärlek är för dem.
För mig är kärlek en känsla, min familj, min musik och så mycket mer.
Kärlek till någon är en obeskrivlig känsla. Kärlek är att älska någon.
Att älska någon är inte alltid samma sak som att vara kär i någon, att vara kär i någon är inte att vara förälskad i någon. Att vara förälskad är inte att tycka om någon.
Vissa av er måste lära er den skillnaden, att kär och förälskad är två helt olika saker, två helt olika känslor,
det ena starkare än det andra. Vissa av er använder "jag älskar dig" som "jag tycker om dig".
Tänk på det, tänk efter om du verkligen älskar personen i fråga,
använd inte orden för ofta, då blir de inte speciella när man väl får höra dem.

Förlåt, men det här är nog en av de tråkigaste saker att skriva om ;o
Och idag har jag inte ens varit "tjock" (uttryck i mina vänners kretsar, vi säger att så fort man äter något "onyttigt" är vi tjocka, ta inte åt er) men here we go;

Min frukost bestod av Cornflakes med mjölk på, till lunch blev det julbord men kräsen som jag är åt jag i stort sett bara köttbullar ;) . Sen när jag kom hem orkade varken jag eller pappa laga mat så vi köpte mat i ett kebabstånd (kan man säga så?) fast jag tycker inte om kebab så för min del blev det Sveriges godaste mos med sås till, hihi :) .
Efter det blev det popcorn till "Harry Potter och Flammande Bägaren" , uhuuuu.

Gissar på att jag inte äter något mer idag så jag kan säga att det var det jag åt idag ;)

Mina älskade föräldrar.
Vad kan jag säga om dessa underbara människor?
Jo, att det är på grund av dem jag lärt mig att inte ge för mycket information, därför tänker jag hedra dem med att inte ens berätta deras namn. Det är ju inte direkt så att ni avlider om ni inte vet det, eller hur? ;)
Min mamma är den snällaste och gulligaste personen jag vet! Visst tjatar hon hål i huvudet på mig om alla saker hon vill att jag ska göra och allt jag inte får men det är för att hon är rädd om mig. Jag är tacksam över att hon inte tillåter allt, för då hade det ju inte varit extra kul när jag fick ;) . Jag bråkar mer med min mamma än med min pappa men det är bara för att jag är tjej, antar jag, att det är lättare att stå upp emot en med samma kön. Känner ni igen er? ;)
Min pappa är den mest omtänksamma och vänligaste själen på jordklotet (och överallt annars) kan jag lova, han är en underbar människa och jag vet inte vem jag skulle varit utan honom! Han får mig nästan alltid att bli på gott humör även fast jag är arg eller ledsen (nästan, tänk på att jag är tonåring).
Jag är otroligt tacksam över att ha dessa personer i mitt liv, och jag tackar Gud. Jag vet inte varför, jag kan inte påstå att jag är speciellt troende. Men det känns som om jag skulle tacka någon, så då tackar jag Gud för att han gett mig så ödmjuka och underbara människor till föräldrar.

Jag älskar er! ♥

Ja, min första "kärlek" var då på dagis, var en tre år kanske. Han hette Richard, om jag nu stavade rätt med tanke på att namnet kan stavas på olika sätt. Vi var jättesöta faktiskt, vi skulle gifta oss och få massa barn och så, gulligt va? ;) . Sen kan jag ha varit fem när jag skulle gifta mig med min granne, Emil. Vi gifte oss faktiskt, jag tror till och med jag fick en ring som tillhörde hans storasyster xD .

Min första som jag var kär i heter något på D, vill inte skriva mer än så. Kär på riktigt, alltså. Inte på sättet som fjortisar älskar allt och alla utan jag var kär i honom, i ca 3 år utan att ge upp. Han gillade mig ett tag, och sen igen men det blev aldrig något. Nu gillar jag honom inte längre, inte ens lite. :)

Så var det med den saken :)

Jag kallas då Ajja, född och bosatt utanför Göteborg. Jag är fjorton år gammal, född den 10 mars 1996. Jag bor antingen med min pappa och bror eller med min mamma och syster då mina föräldrar är skilda. Mina bästa vänner förkortas A och M för att jag inte ser någon anledning till att ge de rätta namnet på dessa personer. Så är det med alla förkortningar, folk jag inte tycker är viktigt att ni vet skriver jag med förkortning, antagligen första bokstaven i namnet. Men förutom A och M återstår det en person, Felicia! På fritiden tycker jag om att redigera, fotografera, sjunga, vara med kompisar och träna dans. Jag älskar att bli igenkänd av någon jag inte känner, jag bir till och med lite sur när jag inte blir det, haha. Jag hatar dubbelmoral och det kryper av obehag i kroppen när någon använder sig av särskrivningar. Jag tycker heller inte om när man säger älska och hata fast man inte menar det. Det är svårt att veta när man menar det på riktigt, men att älska är inte samma sak som att tycka om. Man kan inte älska någon efter en vecka i ett förhållande. Det är samma sak med gilla och kär. Man är inte alltid kär, bara för att man gillar en person. Enligt mig (a)

That's pretty much it :)