Mina älskade föräldrar.
Vad kan jag säga om dessa underbara människor?
Jo, att det är på grund av dem jag lärt mig att inte ge för mycket information, därför tänker jag hedra dem med att inte ens berätta deras namn. Det är ju inte direkt så att ni avlider om ni inte vet det, eller hur? ;)
Min mamma är den snällaste och gulligaste personen jag vet! Visst tjatar hon hål i huvudet på mig om alla saker hon vill att jag ska göra och allt jag inte får men det är för att hon är rädd om mig. Jag är tacksam över att hon inte tillåter allt, för då hade det ju inte varit extra kul när jag fick ;) . Jag bråkar mer med min mamma än med min pappa men det är bara för att jag är tjej, antar jag, att det är lättare att stå upp emot en med samma kön. Känner ni igen er? ;)
Min pappa är den mest omtänksamma och vänligaste själen på jordklotet (och överallt annars) kan jag lova, han är en underbar människa och jag vet inte vem jag skulle varit utan honom! Han får mig nästan alltid att bli på gott humör även fast jag är arg eller ledsen (nästan, tänk på att jag är tonåring).
Jag är otroligt tacksam över att ha dessa personer i mitt liv, och jag tackar Gud. Jag vet inte varför, jag kan inte påstå att jag är speciellt troende. Men det känns som om jag skulle tacka någon, så då tackar jag Gud för att han gett mig så ödmjuka och underbara människor till föräldrar.

Jag älskar er! ♥

Tack för att du kommenterar mitt inlägg!